söndag 9 december 2007

Downshifing (up my ass)

Ibland blir jag bara så jävla trött på DN. Oftast DN Bostad, med ”inspirerande” reportage om vad man kan göra med sin 16 rums sekelskiftesvilla i skärgården o dyl. Men dagens ”inspirationsartikel” var fan snäppet värre. I DN Jobb. Det handlade om ”Downshifting”. En tjusig leende lattemamma i dyra kläder får tala ut om hur modigt det var att säga upp sig från sitt jobb som framgångsrik kommunikationskonsult för at få tid över till det viktiga här i livet. Nu funderar hon på att utbilda sig till florist istället (jag spyyyr!).
”Livet blir enklare nu. Vi får närmare till allt och kan till exempel svänga förbi golfbanan för att slå några bollar när andan faller på.”
Men det är inte bara lätt, familjen får minsann göra några uppoffringar också:
”Det är klart att vi måste dra ned på spontanköp och dyra resor och vi kan inte ha två bilar.”
DN ger även inspirerande tips på hur man själv kan göra för att bli en downshiftare, t.ex. ”Skapa det liv du vill ha och ett jobb som passar det livet. Gör ett aktivt val att arbeta mindre eller kanske helt byta jobb.”.
Vad fan lever man för liv om man på allvar kan sitta och skriva en sådan artikel? Hur många par med barn har råd att låta den ena halvan glida runt och förverkliga sig själv? ”Gör ett aktivt val att arbeta mindre”. Eh? Ja, för det har ju alla råd med. Not. Tror DN att det är en slump att alla de där ”inspirerande hjältarna” som förverkligar sina drömmar har en partner med välbetalt jobb eller en förmögenhet på något konto?

Eftersom Peter är pappaledig och jag jobbar 80% kan man väl säga att vi för närvarande också är downshiftare. Det gör dock inte att vi tar en sväng förbi golfbanan och slår några bollar, men det påverkar vårt liv bl.a. såhär:

1. Frakt från IKEA
Eftersom vårt stackars källarförråd är ett enda kaos och det ständigt blir översvämningar i vårt ruttna miljonprogramshus så att allt som står på golvet där blir fuktskadat har vi idag gjort slag i saken och köpt IKEAs billigaste förvaringssystem. Om vi hyrt en bil för att frakta hem skiten hade vi inte haft råd att köpa julklappar, så istället körde vi Skärholmen style och släpade hem gud vet hur många kilo bräder på en sån där rasslande IKEA-vagn (och vi HADE faktiskt tänkt släpa tillbaka vagnen). Av någon anledning lutar alla trottoarer i Skärholmen märkte vi. När vi äntligen var hemma var vi så jävla färdiga att vi inte orkade skruva ihop den. Så nu är Rufus rum belamrat igen.

2. Julklappar
Jag köper i år så gott som alla mina julklappar på Tradera.

3. Resor
Aldrig, aldrig har jag varit så avundsjuk på folk som åker till NY och Egypten och Thailand och Sydafrika som nu (och alla jag känner har just åkt eller är på väg att åka). Det finns inte på kartan att vi kan flyga längre än till Kalmar den här vintern.

4. Körkort
Mitt påbörjade körkort får frysa inne tills jag har bättre ekonomi, det är helt enkelt för dyrt att ta körlektioner (nåja ... just DEN biten gråter jag kanske inte blod över, det är faktiskt rätt skönt att ha en ursäkt till att inte köra på ett tag).

5. Skriva
T:et på datorn funkar nästan inte efter att Rufus har lyckats pilla in något skräp i tangentbordet, och jag kommer att tvingas be min förläggare eller redakör att köra sök och ersätt för att få manuset konsekvent - min dator lägger nämligen ner när jag försöker köra det kommandet, eller om jag överhuvudtaget försöker öppna en bild. Fast jag kan inte köpa en ny dator på några månader.

6. Katternas mat
Vi måste sluta ge katterna såna där äckliga bitar i gelé i påse. De brukar få dela på en påse per dag (förutom torrmaten alltså) och det är deras bästa stund på hela dagen.
(Okej då, den verkliga anledningen till att vi slutar med det är att veterinären blev helt chockad när hon såg dem och beordrade oss att banta ner Moggen 2,2 kg och Kosmos 1 kg, annars skulle de typ dö av övervikt.).

Det suger verkligen kattanal att vara fattig.


MEN! Jag är färdig med romanen! I alla fall så färdig jag kan bli på egen hand. Mejlade den till min förläggare nu på kvällen. Herregud vad konstigt det känns, nästan tomt. Men nu får jag i alla fall lite mer tid att blogga.

Inga kommentarer: