En av de absolut konstigaste affärerna i Gamla stan (och det vill inte säga lite!) måste ändå vara Christina Schollins Änglar – finns dom? Jag och Sara gick förbi där efter en lunch nyligen och kollade in i skyltfönstret. En naken kerub med Christina Schollin-huvud och en porslinsdocka som såg ut exakt som Christina Schollin var bara två av alla konstigheter. Vem handlar egentligen där?
”När vi är sextio kanske vi gör likadant – startar en affär som bygger på titeln på något vi gjorde för fyrtio år sen”, föreslog Sara. ”Du säljer små sköna snubbar och jag säljer ... snöklumpar.” Ja, varför inte?
Kom plötsligt att tänka på Kerstin och Julle. Kerstin och Julle var de första två stockholmare jag lärde känna. Det var på den där förfärliga språkresan 1989. Efter att jag hade ballat ur, supit mig medvetslös och blivit osams med min resekompis var det dem jag hängde med. De kändes liksom så präktigt trygga. När andra köpte vodkaflaskor köpte de godis. När andra gick på klubb stannade de hemma och busade med värdfamiljens son. De hade känt varandra i evigheter och var lite som ett käbblande gammalt par. De bodde i Täby kyrkby men för mig var det ju Stockholm som Stockholm. Och så gick de på Södra latin, som verkade vara som en annan ... alldeles underbar värld.
Äsch, det här blir en enda lång utvikning, vad jag EGENTLIGEN ville skriva om var hur förändrat Stockholm är sen dess, och då menar jag inte att Söder blivit hippt och sånt utan hur min egen syn på staden förändrats till oigenkännlighet. Jag var så storögt imponerad av allt, redan när jag skymtade den första förorten började jag fantisera om hur människor här levde sina liv, som om det vore så totalt väsensskilt från mitt.
Stockholm för mig då var inte mer än Drottninggatan och Gamla stan, och när jag en gång satt i en buss som körde Folkkungagatan fram kändes det som om jag hade hittat ett annat, hemligt Stockholm. Ibland önskade jag att jag kunde få tillbaka lite av den andäktigheten.
Vad jag impades mest av i Stockholm på den tiden:
1.SevenEleven
Omsjunget! Kvällsöppet!
2. Södra latin
Där gick de, kändisbarnen. Där hade de gått, kändisarna. Och alla unga som någonsin fick en roll i en film eller teveserie gick där.
3. Punktshop
Som på den tiden låg på plattan och omgavs av en spännande air av Vi barn på Banhof Zoo. Alla tuffa attiraljer inhandlade jag där.
4. Tunnelbanan
Inte hur ofta den gick, eller att den gick på nätterna (som vore rimligt att impas av om man liksom jag kom från ett ställe där bussarna gick högst varannan timme och sista bussen från stan lämnade stationen 21.40) utan att det var så poetiskt. Jag trodde att alla som satt på tunnelbanan försjönk i djupa tankar om livet och döden.
5. Flygbussarna
Den regnbågsmärkta symbolen för hur lätt människor i den här staden hade det om de kände för att bara sticka någon annanstans.
torsdag 31 maj 2007
tisdag 29 maj 2007
Fucking fästing på magen!
Åh, vad skönt att träffa en till människa som inrättar sin vardag efter 16.30-sändningen av Cityakuten. Det är inte bara det att det är en jävligt bra serie – det är en bonusfestlighet att det dyker upp skådisar som ännu inte hade slagit igenom när de avsnitt de visar nu spelades in. Idag var t.ex. Ewan McGregor med som hispig butiksrånare.
Annika och Tyra var här och jag släpade givetvis med dem till Skärholmens gård, men när jag äntligen, äntligen lyckas få med mig någon dit (det har jag försökt med sedan jag flyttade hit) så var det stängt (de håller på och flyttar till Sjövillan).
Läskigast idag: upptäckte att jag hade en jävla fästing på magen! Fästingar, blodiglar och jordgetingar är faktiskt djur som inte borde få finnas (och då är jag ändå med i Djurens rätt).
Fyra likheter mellan en småbarnsmamma och en Roskildefestivalhemvändare:
(ja, jag gör den här listan för att lura mig själv att jag fortfarande lever ett spännande liv ... eller vänta lite nu, när jag var tjugo och faktiskt åkte på Roskildefestivalen var jag ju helt miserabel)
1. Smutsen
Man har obestämbara fläckar på sig (som ev. är kroppsvätskor) – ofta fullt synliga, men man orkar inte bry sig.
2. Sömnbristen
Man vankar som en zombie eftersom man inte fått en hel natts sömn på ett bra tag.
3. Skrymmande
På grund av det stora bagaget (vagn/tält och ryggsäck) är man ivägen HELA tiden, särskilt på allmänna transportmedel.
4. Socialt
Man zoomar in varandras bagage och börjar pga det att prata med folk man inte känner. Ofta jämför man upplevelser.
5. Musiken
Man lyssnar på The Levellers ... eller inte.
Annika och Tyra var här och jag släpade givetvis med dem till Skärholmens gård, men när jag äntligen, äntligen lyckas få med mig någon dit (det har jag försökt med sedan jag flyttade hit) så var det stängt (de håller på och flyttar till Sjövillan).
Läskigast idag: upptäckte att jag hade en jävla fästing på magen! Fästingar, blodiglar och jordgetingar är faktiskt djur som inte borde få finnas (och då är jag ändå med i Djurens rätt).
Fyra likheter mellan en småbarnsmamma och en Roskildefestivalhemvändare:
(ja, jag gör den här listan för att lura mig själv att jag fortfarande lever ett spännande liv ... eller vänta lite nu, när jag var tjugo och faktiskt åkte på Roskildefestivalen var jag ju helt miserabel)
1. Smutsen
Man har obestämbara fläckar på sig (som ev. är kroppsvätskor) – ofta fullt synliga, men man orkar inte bry sig.
2. Sömnbristen
Man vankar som en zombie eftersom man inte fått en hel natts sömn på ett bra tag.
3. Skrymmande
På grund av det stora bagaget (vagn/tält och ryggsäck) är man ivägen HELA tiden, särskilt på allmänna transportmedel.
4. Socialt
Man zoomar in varandras bagage och börjar pga det att prata med folk man inte känner. Ofta jämför man upplevelser.
5. Musiken
Man lyssnar på The Levellers ... eller inte.
torsdag 24 maj 2007
Fest i förorten
Var till BVC-läkaren med Rufus för halvårskoll och fick återigen höra att han är det enda barnet i hela upptagningsområdet som INTE kommer att vaccineras mot TBC. Anledningen till det är att vi är de enda två ”helsvenska” föräldrarna i hela området. Det är SÅ sjukt. Vadå ”invandrare”? Spelar det inget roll vilket land föräldrarna är ifrån? Exilfinnar är t.ex. en stor grupp här i Skäris, får de också vaccin (eftersom de utsätter sig för en ENORM risk varje gång de besöker sitt gamla hemland)? Och vad spelar det för roll att VI inte hänger i TBC-länder – vårt barn kommer väl ändå förhoppningsvis att få några kompisar i kvarteret som han går hem till? När jag sa att vi tänkte betala för vaccinet för att vi verkligen vill ha det ändå var det som att dra ur pluggen på läkaren och bvc-tanten som intygade att de höll med om att det var helt bisarrt och skulle ta ärendet vidare högre upp. Visst är det kul att vara exotisk för en enda gångs skull, men ...
Hastade därefter iväg till Ica för att handla och där var det fest vill jag lova! Det började redan i kassan (nej, det började redan vid kundvagnarna där de fäst ett knippe ballonger) där det satt lappar om att man skulle skriva sitt namn och telefonnummer på kvittot och lämna det till ”piraten” (citationstecknen är alltså deras uppfinning, inte min). Jaha, tänkte jag, och vad/var i helvete är ”piraten” då (jag hade nämligen inte sett nån). Det blev jag snart varse. Coop och Ica hade slagit sig samman och hyrt in en manisk b-skådis i risig peruk som stod och tjoade vid kundvagnarna. Han försökte få publiken att gissa gåtor, men eftersom det bara var måttligt roade panchisar som stod där och hängde var det ingen utom ”piraten” själv som sa ett knyst. Jag fick tränga mig fram bland rullatorerna (varvid skocken som stod närmast såg ut att tro att jag skulle delta i underhållningen) för att lägga i mitt kvitto i ”piratens” tunna. Usch. Varför ska det alltid bli så sorgligt när man försöker göra något lite festligt i förorten?
Annat som inte funkar i betongförorten:
1. Att göra bostadsklipp på ombildningar till bostadsrätt.
2. Att ha portkodsdosor (i alla fall inte i vår port).
3. Att öppna en hipp bar.
4. Att inte få sin dyra, snygga Electracruiser stulen.
5. Att övertyga sina vänner om att de också borde flytta ut.
Hastade därefter iväg till Ica för att handla och där var det fest vill jag lova! Det började redan i kassan (nej, det började redan vid kundvagnarna där de fäst ett knippe ballonger) där det satt lappar om att man skulle skriva sitt namn och telefonnummer på kvittot och lämna det till ”piraten” (citationstecknen är alltså deras uppfinning, inte min). Jaha, tänkte jag, och vad/var i helvete är ”piraten” då (jag hade nämligen inte sett nån). Det blev jag snart varse. Coop och Ica hade slagit sig samman och hyrt in en manisk b-skådis i risig peruk som stod och tjoade vid kundvagnarna. Han försökte få publiken att gissa gåtor, men eftersom det bara var måttligt roade panchisar som stod där och hängde var det ingen utom ”piraten” själv som sa ett knyst. Jag fick tränga mig fram bland rullatorerna (varvid skocken som stod närmast såg ut att tro att jag skulle delta i underhållningen) för att lägga i mitt kvitto i ”piratens” tunna. Usch. Varför ska det alltid bli så sorgligt när man försöker göra något lite festligt i förorten?
Annat som inte funkar i betongförorten:
1. Att göra bostadsklipp på ombildningar till bostadsrätt.
2. Att ha portkodsdosor (i alla fall inte i vår port).
3. Att öppna en hipp bar.
4. Att inte få sin dyra, snygga Electracruiser stulen.
5. Att övertyga sina vänner om att de också borde flytta ut.
tisdag 22 maj 2007
Rutiner kills
”Berätta hur en dag hos dig ser ut då”, sa Ylva när vi var och käkade lunch idag. Och jag började redogöra: halv sju går vi upp och jag äter frukost och sen gör jag gröt till Rufus och sen försöker jag få honom att somna ett tag till genom att amma honom och runt nio går vi upp igen och jag lägger i en maskin tvätt och ... bla, bla, bla. Ända tills jag hörde mig själv och blev lätt deprimerad. För det ÄR lite knäckande att ha ett så totalt ospännande liv att man faktiskt kan redogöra för varenda punkt i ens ”normaldag” – eftersom varenda dag ser exakt likadan ut! Det är klart att det är toppen att hänga med Rufen, men den här perioden kommer ändå att vara en stor gråzon efteråt inser jag nu. Det är nog lite farligt för människor som älskar rutiner (=jag) att skaffa barn, för snart blir ALLT en rutin (och tillskillnad från tidigare uppmuntras man i sitt störda beteende med glada tillrop så som: "barn mår bra av rutiner".)
Tur att det varje dag händer något som i alla fall är lite otippat. Igår t.ex. gick Kosmoskatten till anfall mot den stora mjukisisbjörnen vi köpt på IKEA, han burrade upp sig till dubbel storlek, morrade och lappade till den skithårt. Och idag kom Peter knatande ut i köket med en på tok för trång ”mysdress” från IKEA varvid jag höll på att skratta ihjäl mig (”Du tycker ju bara det är roligt när andra blir förnedrade”, klagade han, och det har han ju rätt i, men va fan, nåt måste man väl få unna sig).
Om du ser det här – köp!
1. Youghurtglass skogsbär från GB
Den perfekta glassen! Den är inte ens särskilt onyttig. Och givetvis är den slut överallt, jämt. Idag grävde jag fram ett exemplar som någon listigt hade gömt mitt i vaniljgräddglasshögen inne på ICA.
2. Dumle lakrits
Finns numer bara i Dumlemix-påsarna. Men då måste man plåga i sig en massa av de äckliga andra smakerna också, typ mango. Varför hittar de på den ena Dumlesmaken äckligare än den andra samtidigt som de slutar med den enda smak som var riktigt god?
3. En snygg vaxduk som inte kostar sådär en miljon (som Marimekkodukarna gör)Ska det vara så himla svårt att göra lite mer spännande mönster än A: rutor B: grönsaker eller C: Hysteriska fotomönster av pasta eller något liknande? Och då menar jag de blanka vaxdukarna, de som går att torka av, inte de där läskiga mellantingen som varken går att torka rena eller tvätta i maskin.
4. Vattenmelon i hanterbar storlek
Jag älskar vattenmelon, men jag KAN inte sätta i mig de tio kilo som en hel vattenmelon är och de tar emot för mycket att köpa en hel och slänga tre fjärdedelar av den. Och vart ska man förvara den när den väl är delad – den tar ju upp hela kylen. Men ungefär en gång vartannat år säljer någon affär säg, en fjärdedels melon. Då köper jag direkt.
5. Koreansk sushi
Helt vegetarisk och makalöst god. Jag har tyvärr bara sett den på ett enda ställe. Och det var inte i Sverige
Tur att det varje dag händer något som i alla fall är lite otippat. Igår t.ex. gick Kosmoskatten till anfall mot den stora mjukisisbjörnen vi köpt på IKEA, han burrade upp sig till dubbel storlek, morrade och lappade till den skithårt. Och idag kom Peter knatande ut i köket med en på tok för trång ”mysdress” från IKEA varvid jag höll på att skratta ihjäl mig (”Du tycker ju bara det är roligt när andra blir förnedrade”, klagade han, och det har han ju rätt i, men va fan, nåt måste man väl få unna sig).
Om du ser det här – köp!
1. Youghurtglass skogsbär från GB
Den perfekta glassen! Den är inte ens särskilt onyttig. Och givetvis är den slut överallt, jämt. Idag grävde jag fram ett exemplar som någon listigt hade gömt mitt i vaniljgräddglasshögen inne på ICA.
2. Dumle lakrits
Finns numer bara i Dumlemix-påsarna. Men då måste man plåga i sig en massa av de äckliga andra smakerna också, typ mango. Varför hittar de på den ena Dumlesmaken äckligare än den andra samtidigt som de slutar med den enda smak som var riktigt god?
3. En snygg vaxduk som inte kostar sådär en miljon (som Marimekkodukarna gör)Ska det vara så himla svårt att göra lite mer spännande mönster än A: rutor B: grönsaker eller C: Hysteriska fotomönster av pasta eller något liknande? Och då menar jag de blanka vaxdukarna, de som går att torka av, inte de där läskiga mellantingen som varken går att torka rena eller tvätta i maskin.
4. Vattenmelon i hanterbar storlek
Jag älskar vattenmelon, men jag KAN inte sätta i mig de tio kilo som en hel vattenmelon är och de tar emot för mycket att köpa en hel och slänga tre fjärdedelar av den. Och vart ska man förvara den när den väl är delad – den tar ju upp hela kylen. Men ungefär en gång vartannat år säljer någon affär säg, en fjärdedels melon. Då köper jag direkt.
5. Koreansk sushi
Helt vegetarisk och makalöst god. Jag har tyvärr bara sett den på ett enda ställe. Och det var inte i Sverige
fredag 18 maj 2007
Egobooster
Okej, varning, nu blir det en sån där fånig mammablogg igen.
Att ha barn är verkligen värsta egoboostern. (Eller, jag fattar ju att det här är ett tillfälligt tillstånd. Säkert är det uttänkt så att man under småbarnsåren får sig en buffert av självförtroende som man sen kan ta av när ungen kommer i puberteten och börjar hata en.)
1. Man får känna sig som en av världens roligaste människor. Varje fjantigt skämt och fånig sång emottages med jättesmajl och gapskratt.
2. Man vet att den här alldeles perfekt underbara pojken inte hade funnits om man själv inte varit inblandad i skapandet.
3. Man kan äntligen ge svar på tal till alla de där dryga morsorna som älskar replikerna: ”Du kommer att fatta det här när du själv får barn”, ”Jag förstår inte vad jag gjorde med all min tid innan jag fick barn” och ”Man blir en annan människa när man får barn”.
4. Man får känna sig skitduktig så fort man gör något annat än att ta hand om barnet – t.ex. skriva på en bok eller sätta upp en hylla. Eftersom man vet att tiden hela tiden är begränsad blir man också sjukt effektiv på den barnfria tid man har.
5. Varje komplimang eller leende ungen får av folk på tunnelbanan och ute på fik o dyl höjer en lika mycket (eller mer) som om komplimangen var till en själv.
6. Man är för trött för att känna sig misslyckad när man inte är bjuden på nån midsommarfest.
Att ha barn är verkligen värsta egoboostern. (Eller, jag fattar ju att det här är ett tillfälligt tillstånd. Säkert är det uttänkt så att man under småbarnsåren får sig en buffert av självförtroende som man sen kan ta av när ungen kommer i puberteten och börjar hata en.)
1. Man får känna sig som en av världens roligaste människor. Varje fjantigt skämt och fånig sång emottages med jättesmajl och gapskratt.
2. Man vet att den här alldeles perfekt underbara pojken inte hade funnits om man själv inte varit inblandad i skapandet.
3. Man kan äntligen ge svar på tal till alla de där dryga morsorna som älskar replikerna: ”Du kommer att fatta det här när du själv får barn”, ”Jag förstår inte vad jag gjorde med all min tid innan jag fick barn” och ”Man blir en annan människa när man får barn”.
4. Man får känna sig skitduktig så fort man gör något annat än att ta hand om barnet – t.ex. skriva på en bok eller sätta upp en hylla. Eftersom man vet att tiden hela tiden är begränsad blir man också sjukt effektiv på den barnfria tid man har.
5. Varje komplimang eller leende ungen får av folk på tunnelbanan och ute på fik o dyl höjer en lika mycket (eller mer) som om komplimangen var till en själv.
6. Man är för trött för att känna sig misslyckad när man inte är bjuden på nån midsommarfest.
onsdag 16 maj 2007
Glada upptäckter
Tog mig – hör och häpna – in till Söder och käkade lunch med Helena och hennes son Benjamin igår. Vi traskade runt lite i Tanto, gick till Drakenbergsparken, och det är så FINT nu – vita blommor i drivor längs gångvägarna. Fast det är fint här i Skäris med, med hägg och kastanjer som blommar och syréner som snart slår ut. Och fontänerna nere på torget är igång. Eller "vattenspeglarna" som det så fint hette på planeringsstadiet. Som om bostadsområdena först nu växt i sig själva och visar upp den utopi stadsplanerarna förhoppningsvis hade. Då, i början av sjuttiotalet, innan träden hunnit växa sig stora, måste det ha sett rätt miserabelt ut här i kvarteret. ”Riv Skärholmen!” som DN skrev efter invigningen.
De senaste dagarnas glada upptäckter:
1. Street
Jäpp, som sista person i hela Stockholm har jag nu varit på Street. And I love it! Så fint med mosaiken och det glittrande vattnet nedanför och bastparasoller som matchade de precis utslagna syrénerna. OCH man kunde lätt dra in en barnvagn och ha den stående utan att blockera all framfart för de andra gästerna, det fanns till och med skötbord på toaletten. Plus att maten var god (eh, det kanske skulle stå först? Borde rimligtvis vara det viktigaste på en restaurang. Men man börjar tänka rätt konstigt när man ständigt drar runt på en barnvagn lika stor som en mindre bil).
2. Två påsar Go Nuts för 15 kronor på Coop
Eftersom det är ”kort datum” – som ändå sträcker sig flera veckor fram i tiden. Det här är mycket märkligt eftersom något av Coop Skärholmens signum verkar vara att sälja för gamla varor till fullpris. Pensionärerna ser väl för dåligt, kanske. Men jag tackar och tar emot (och göder min sambo eftersom jag själv går på diet).
3. Filmer på biblioteket
Var där idag en sväng för att låna en bok och fick se att de hade massor med bra filmer – inklusive sådana jag länge velat se men inte lyckats hyra. Som ”Alla mår bra.” Lånade två stycken. Alldeles gratis i en vecka.
4. Rufus har fått en tand!
Det är alltså därför han dreglat som en rabiessmittad hund på sistone.
5. Dagisen är bättre än sitt rykte
Har hittills kollat in fyra (kommunala) dagis i Skärholmen och Sätra och åtminstone tre av dem verkar hur bra som helst. Hyfsat små grupper, roliga aktiviteter, personal som jobbat där länge och verkar engagerade i sitt jobb, utflykter till skogen regelbundet, mycket ritande och gympande, bra gårdar, eget kök där maten lagas från scratch, nyfikna barn som verkar glada.
6. Project Runway börjar snart igen.
Jag räknar dagarna!
De senaste dagarnas glada upptäckter:
1. Street
Jäpp, som sista person i hela Stockholm har jag nu varit på Street. And I love it! Så fint med mosaiken och det glittrande vattnet nedanför och bastparasoller som matchade de precis utslagna syrénerna. OCH man kunde lätt dra in en barnvagn och ha den stående utan att blockera all framfart för de andra gästerna, det fanns till och med skötbord på toaletten. Plus att maten var god (eh, det kanske skulle stå först? Borde rimligtvis vara det viktigaste på en restaurang. Men man börjar tänka rätt konstigt när man ständigt drar runt på en barnvagn lika stor som en mindre bil).
2. Två påsar Go Nuts för 15 kronor på Coop
Eftersom det är ”kort datum” – som ändå sträcker sig flera veckor fram i tiden. Det här är mycket märkligt eftersom något av Coop Skärholmens signum verkar vara att sälja för gamla varor till fullpris. Pensionärerna ser väl för dåligt, kanske. Men jag tackar och tar emot (och göder min sambo eftersom jag själv går på diet).
3. Filmer på biblioteket
Var där idag en sväng för att låna en bok och fick se att de hade massor med bra filmer – inklusive sådana jag länge velat se men inte lyckats hyra. Som ”Alla mår bra.” Lånade två stycken. Alldeles gratis i en vecka.
4. Rufus har fått en tand!
Det är alltså därför han dreglat som en rabiessmittad hund på sistone.
5. Dagisen är bättre än sitt rykte
Har hittills kollat in fyra (kommunala) dagis i Skärholmen och Sätra och åtminstone tre av dem verkar hur bra som helst. Hyfsat små grupper, roliga aktiviteter, personal som jobbat där länge och verkar engagerade i sitt jobb, utflykter till skogen regelbundet, mycket ritande och gympande, bra gårdar, eget kök där maten lagas från scratch, nyfikna barn som verkar glada.
6. Project Runway börjar snart igen.
Jag räknar dagarna!
måndag 14 maj 2007
ESC
Sorry for the delay – here are the results from the Skärholmen jury (låtarna ligger i den ordning de tävlade, INTE i den ordning jag tycker att de skulle komma).
1. Bosnien – Rijeka bez imena
Öststatsångest part 1.
2. Spanien – I love you mi vida
En hel flock Idolfinalister med tajta små rumpor i vita trikåer.
3. Vitryssland – Koldun work your magic
Det är inte att östländerna röstar på varandra som förstör tävlingen – det är att varenda jävla land skickar en klonad Idolfinalist med tandkrämsleende och pancake make-up.
4. Irland – They can’t stop the spring
Inte en ton som inte var falsk. Och då menar jag både sånginsatsen och låtens innehåll. Vart är dvärgarna som dansar armkrok? De är de enda som möjligtvis hade kunnat rädda det här bidraget.
5. Finland – Leave me alone
Var det DÄRFÖR alla finländare man såg i vimmelbilderna utanför var små gother?
6. Makedonien – Mojot svet
Jag minns absolut INGENTING av den här låten. Bara att sångerskan hade jättelånga ben.
7. Slovenien – Cvet z juga
“Men det här är väl ändå inte schlager”. Som mina föräldrar surt skulle ha sagt. Precis som om tävlingen heter Eurovisionsschlagerfestivalen i nåt annat land än i Sverige.
8. Ungern– Unsubstantial blues
Ungefär här började till och med min entusiasm att falna en aning. Som att vada till låren i urtuggat gammalt tuggummi. Blues up my ass ...
9. Litauen – Love or leave
… och tristessen fortsätter …
10. Grekland – Yassou Maria
… och bara därför känns plötsligt den här riktigt bra – “han är ju i alla fall glad, pöjken.”
11. Georgien – Visionary dream
Vadå? Är Georgien känd för sina kosacker? Tänk vad den här tävlingen kan vara allmänbildande.
12. Sverige – The worrying kind
Bäst. Förstås. Boggierock is the new black.
13. Frankrike – L’amour á la francaise
Åh, jag ÄLSKADE faktiskt det här bidraget (i och för sig är jag jävligt lättflörtad vad det gäller vissa grejer – att någon springer runt med en katt på axeln ger automatiskt tolv poäng från mig) – tusen gånger mer än alla fina sega artyballader Frankrike brukar skicka.
14. Lettland – Questa notte
Exakt HUR töntig får man bli i de här sammanhangen?
15. Ryssland – Song #1
Och Ryssland skickar som vanligt några porriga småbrudar.
16. Tyskland – Frauen regier’n die Welt
Jag rodnar bara av att skriva titeln för det är så dåligt. Min syster satt dessutom närmast maniskt och översatte varje pajigt ord till svenska. Minns plötsligt varför jag slutade med tyskan. ”Frauen”. Herregud.
17. Serbien – Molitva
Jag kommer inte ihåg en ton. Men jag minns att jag gillade den när jag hörde den. Samt skrattade hånfullt åt långbeningarna på scenen när de skulle spela sorgsna, tröstande flator.
18. Ukraina – Dancing lasha tumbai
Jaja, han var iklädd folie och var en spexare – so what? Det här var ju nästan det enda bidraget som faktiskt var KUL att titta på. Hallå, Christer ”stå-stilla-på-scenen-och-sjunga-en-tråkballad-med-falsk-röst” – vad är det för fel på det? Dansen var fantastisk, sångaren var fantastisk, den lilla dragspelstrudelutten var VERKLIGEN fantastisk.
19. Storbritannien – Flying the flag (for you)
I Storbritannien har ESC blivit så oviktig att de helt enkelt tar de snyggaste på Samhall och låter dem knåpa ihop och framföra ett bidrag. Oftast utgår de från vad som finns i utklädningslådan.
20. Rumänien – Öiubi, liubi, I love you
After shave och galenskaparna rycker ut till Rumäniens räddning. De framför ett nummer ur sin senaste revy som humoristiskt skildrar hurdana fransoser, tyskar och engelsmän är.
21. Bulgarien – Water
Jerry Seinfeld (i uppgraderad hockey) och Elaine spelar på jättestora trummor. Vi saknar en liten dvärg-George på panflöjt.
22. Turkiet – Shake it upp, shekerim
“Man borde ju spara ettorna till de som inte bara är dåliga utan riktigt obehagliga” – säger någon i vår jurygrupp menande när Kenan dyker upp.
23. Armenien – Anytime you need
Jag kan för mitt liv inte minnas någonting av vare sig artisten eller låten ...
24. Moldavien – Fight
... inte den här heller. Schlagerutmattning, någon?
1. Bosnien – Rijeka bez imena
Öststatsångest part 1.
2. Spanien – I love you mi vida
En hel flock Idolfinalister med tajta små rumpor i vita trikåer.
3. Vitryssland – Koldun work your magic
Det är inte att östländerna röstar på varandra som förstör tävlingen – det är att varenda jävla land skickar en klonad Idolfinalist med tandkrämsleende och pancake make-up.
4. Irland – They can’t stop the spring
Inte en ton som inte var falsk. Och då menar jag både sånginsatsen och låtens innehåll. Vart är dvärgarna som dansar armkrok? De är de enda som möjligtvis hade kunnat rädda det här bidraget.
5. Finland – Leave me alone
Var det DÄRFÖR alla finländare man såg i vimmelbilderna utanför var små gother?
6. Makedonien – Mojot svet
Jag minns absolut INGENTING av den här låten. Bara att sångerskan hade jättelånga ben.
7. Slovenien – Cvet z juga
“Men det här är väl ändå inte schlager”. Som mina föräldrar surt skulle ha sagt. Precis som om tävlingen heter Eurovisionsschlagerfestivalen i nåt annat land än i Sverige.
8. Ungern– Unsubstantial blues
Ungefär här började till och med min entusiasm att falna en aning. Som att vada till låren i urtuggat gammalt tuggummi. Blues up my ass ...
9. Litauen – Love or leave
… och tristessen fortsätter …
10. Grekland – Yassou Maria
… och bara därför känns plötsligt den här riktigt bra – “han är ju i alla fall glad, pöjken.”
11. Georgien – Visionary dream
Vadå? Är Georgien känd för sina kosacker? Tänk vad den här tävlingen kan vara allmänbildande.
12. Sverige – The worrying kind
Bäst. Förstås. Boggierock is the new black.
13. Frankrike – L’amour á la francaise
Åh, jag ÄLSKADE faktiskt det här bidraget (i och för sig är jag jävligt lättflörtad vad det gäller vissa grejer – att någon springer runt med en katt på axeln ger automatiskt tolv poäng från mig) – tusen gånger mer än alla fina sega artyballader Frankrike brukar skicka.
14. Lettland – Questa notte
Exakt HUR töntig får man bli i de här sammanhangen?
15. Ryssland – Song #1
Och Ryssland skickar som vanligt några porriga småbrudar.
16. Tyskland – Frauen regier’n die Welt
Jag rodnar bara av att skriva titeln för det är så dåligt. Min syster satt dessutom närmast maniskt och översatte varje pajigt ord till svenska. Minns plötsligt varför jag slutade med tyskan. ”Frauen”. Herregud.
17. Serbien – Molitva
Jag kommer inte ihåg en ton. Men jag minns att jag gillade den när jag hörde den. Samt skrattade hånfullt åt långbeningarna på scenen när de skulle spela sorgsna, tröstande flator.
18. Ukraina – Dancing lasha tumbai
Jaja, han var iklädd folie och var en spexare – so what? Det här var ju nästan det enda bidraget som faktiskt var KUL att titta på. Hallå, Christer ”stå-stilla-på-scenen-och-sjunga-en-tråkballad-med-falsk-röst” – vad är det för fel på det? Dansen var fantastisk, sångaren var fantastisk, den lilla dragspelstrudelutten var VERKLIGEN fantastisk.
19. Storbritannien – Flying the flag (for you)
I Storbritannien har ESC blivit så oviktig att de helt enkelt tar de snyggaste på Samhall och låter dem knåpa ihop och framföra ett bidrag. Oftast utgår de från vad som finns i utklädningslådan.
20. Rumänien – Öiubi, liubi, I love you
After shave och galenskaparna rycker ut till Rumäniens räddning. De framför ett nummer ur sin senaste revy som humoristiskt skildrar hurdana fransoser, tyskar och engelsmän är.
21. Bulgarien – Water
Jerry Seinfeld (i uppgraderad hockey) och Elaine spelar på jättestora trummor. Vi saknar en liten dvärg-George på panflöjt.
22. Turkiet – Shake it upp, shekerim
“Man borde ju spara ettorna till de som inte bara är dåliga utan riktigt obehagliga” – säger någon i vår jurygrupp menande när Kenan dyker upp.
23. Armenien – Anytime you need
Jag kan för mitt liv inte minnas någonting av vare sig artisten eller låten ...
24. Moldavien – Fight
... inte den här heller. Schlagerutmattning, någon?
onsdag 9 maj 2007
I språkets sumpmarker
I språkets sumpmarker
– uttryck som fienden tagit över och förtöntligat:
1. Fett
Nej, sorry, ordet ”fett” så som i ”häftigt” gör dig INTE automatiskt häftig. Du visar inte heller att du är nere med kidsen och behärskar deras uttryck. Det är väl ingen jävel som säger ”fett” på allvar längre? Däremot får jag grava obehagsrysningar av titeln ”Tjocka tanten rockar fett” och ”Fett med fibrer” på den i sig extremt jävla obehagliga ”jädra spammare” pizzareklamen. När den äldre generationen börjar alstra ordlekar med nyord är det för övrigt ett säkert tecken på att ordet sjunkit ner i tönteriets sumpmarker.
2. Kult
Okej. Jag har svurit över det förut, så jag ska bespara er. Det här var ett ord som en gång betydde något. Nu visar man bara att man är över fyrtio och inte har någon humor när man använder det – ordet används nämligen fortfarande friskt om allt som ska vara lite udda och crazy. Folk som säger ”det är kult” är oftast de samma som brukar berätta hela innehållet i olika komediserieavsnitt.
3. Populärkulturjunkie
Egentligen ett strålande uttryck. För den som myntade det. Och kanske de ca tio personer som kom efter. Men nu kallar sig ALLA som sett typ ett avsnitt av Top Model för populärkulturjunkies. Populärkulturjunkie är det nya arbetarpartiet.
4. Surfa
Okej, internet är inte så himla spännande och exotiskt längre. Vem ”surfar” fram på denna jättevåg av information, vem surfar mellan länkarna? Här tycker också den äldre generationen att de har koll när de menande säger ”Ska du surfa?” när man slår på datorn. Nej. Jag ska kolla upp adressen till länsstyrelsen och jag orkar inte hämta telefonkatalogen. Jag har fan aldrig surfat. En gång var de som surfade långväxta snubbar i bar bringa som rökte gräs på stranden. Det var tider det.
Bubblare: suger, cool, chicklitt (som jag förövrigt själv använder friskt – OCH stavar fel på).
– uttryck som fienden tagit över och förtöntligat:
1. Fett
Nej, sorry, ordet ”fett” så som i ”häftigt” gör dig INTE automatiskt häftig. Du visar inte heller att du är nere med kidsen och behärskar deras uttryck. Det är väl ingen jävel som säger ”fett” på allvar längre? Däremot får jag grava obehagsrysningar av titeln ”Tjocka tanten rockar fett” och ”Fett med fibrer” på den i sig extremt jävla obehagliga ”jädra spammare” pizzareklamen. När den äldre generationen börjar alstra ordlekar med nyord är det för övrigt ett säkert tecken på att ordet sjunkit ner i tönteriets sumpmarker.
2. Kult
Okej. Jag har svurit över det förut, så jag ska bespara er. Det här var ett ord som en gång betydde något. Nu visar man bara att man är över fyrtio och inte har någon humor när man använder det – ordet används nämligen fortfarande friskt om allt som ska vara lite udda och crazy. Folk som säger ”det är kult” är oftast de samma som brukar berätta hela innehållet i olika komediserieavsnitt.
3. Populärkulturjunkie
Egentligen ett strålande uttryck. För den som myntade det. Och kanske de ca tio personer som kom efter. Men nu kallar sig ALLA som sett typ ett avsnitt av Top Model för populärkulturjunkies. Populärkulturjunkie är det nya arbetarpartiet.
4. Surfa
Okej, internet är inte så himla spännande och exotiskt längre. Vem ”surfar” fram på denna jättevåg av information, vem surfar mellan länkarna? Här tycker också den äldre generationen att de har koll när de menande säger ”Ska du surfa?” när man slår på datorn. Nej. Jag ska kolla upp adressen till länsstyrelsen och jag orkar inte hämta telefonkatalogen. Jag har fan aldrig surfat. En gång var de som surfade långväxta snubbar i bar bringa som rökte gräs på stranden. Det var tider det.
Bubblare: suger, cool, chicklitt (som jag förövrigt själv använder friskt – OCH stavar fel på).
måndag 7 maj 2007
Sommarprojekt
Häromdagen när Peter gick upp med Rufus (jag hade sovmorgon) hörde han ett märkligt ljud från hallen. Ffftt, ffftt, fffttt – som en cd-skiva som står och hoppar utan att musiken kommer igång. När han gick ut för att titta vad det var hade Moggen diarrésprutat HELA hallgolvet. Korkade katt. Slår vad om att han var på väg till kattlådan men glömde vad det var han skulle göra halvvägs dit – ”Hm, var det MATEN jag var på väg till?” Han verkar inte vara ett dugg sjuk i övrigt heller, så jag kan inte ens tycka synd om honom. Peter som fick svabba upp det samtidigt som han hade hand om Rufus – pojken med de trettio bläckfiskarmarna som alltid hittar det vassaste, hetaste, kladdigaste och dyrbaraste sakerna på ett bord – var det däremot lite synd om.
Å andra sidan blev Peter så traumatiserad att han gjorde en serie om det. Här är kattrutan:
Efter att fem-minutersmetoden tillfälligt havererade igår och det blev en jävligt lång natt är jag så trött idag att jag - på fullaste allvar - var tvungen att tänka efter för att minnas hur man stavar till Sverige.
Sommarens projekt:
1. Körkort
Yes, nu har jag bokat intensivutbildning (av en dalatant som aldrig ville sluta prata) OCH skaffat mig ett par kulturarbetarglasögon (har sett dåligt i sådär tjugo år men varit för lat för att skaffa glasögon, jag ser ju rätt bra på ena ögat i alla fall).
2. Öland
Dricka sprit och spela Rappakalja på verandan vid Annas föräldrars sommarstuga på Öland.
3. Odla tomater
Nån gång SKA jag väl ändå lyckas. I Portland hade Jake och Charlie en hel vägg med tomater, det var väl en fyra olika sorter. Jag hade turen att vara där när det var säsong och brukade börja dagen med att gå ut och plocka en stor skål. De var så goda att man åt dem som frukt. Åh nej, nu fick jag akut USA-längtan igen.
4. Grilla nere vid Sätra strandbad
Hela Skärholmen tar sina campingstolar och utegrillar och kylboxar och vattenpipor och flyttar ner till stranden när det blir varmt. Men vi har FORTFARANDE inte förmått oss själva att gå ner dit och grilla en enda gång, inte ens på en liten engångsgrill. Skandal.
Den sista punkten orkar jag inte ens skriva ner för jag har tjatat så mycket om det, men den involverar orden ”min” och ”bok” och ”färdig”.
Å andra sidan blev Peter så traumatiserad att han gjorde en serie om det. Här är kattrutan:
Efter att fem-minutersmetoden tillfälligt havererade igår och det blev en jävligt lång natt är jag så trött idag att jag - på fullaste allvar - var tvungen att tänka efter för att minnas hur man stavar till Sverige.
Sommarens projekt:
1. Körkort
Yes, nu har jag bokat intensivutbildning (av en dalatant som aldrig ville sluta prata) OCH skaffat mig ett par kulturarbetarglasögon (har sett dåligt i sådär tjugo år men varit för lat för att skaffa glasögon, jag ser ju rätt bra på ena ögat i alla fall).
2. Öland
Dricka sprit och spela Rappakalja på verandan vid Annas föräldrars sommarstuga på Öland.
3. Odla tomater
Nån gång SKA jag väl ändå lyckas. I Portland hade Jake och Charlie en hel vägg med tomater, det var väl en fyra olika sorter. Jag hade turen att vara där när det var säsong och brukade börja dagen med att gå ut och plocka en stor skål. De var så goda att man åt dem som frukt. Åh nej, nu fick jag akut USA-längtan igen.
4. Grilla nere vid Sätra strandbad
Hela Skärholmen tar sina campingstolar och utegrillar och kylboxar och vattenpipor och flyttar ner till stranden när det blir varmt. Men vi har FORTFARANDE inte förmått oss själva att gå ner dit och grilla en enda gång, inte ens på en liten engångsgrill. Skandal.
Den sista punkten orkar jag inte ens skriva ner för jag har tjatat så mycket om det, men den involverar orden ”min” och ”bok” och ”färdig”.
onsdag 2 maj 2007
Teletubbies
Ingen demonstration blev det igår heller. Kände mig alltid så konstig på den tiden då jag gick – gråtmild och generad på samma gång. Och hade man riktig otur hamnade man i samma klick som nån skrikfascist som hojtade om att man var feg och inte stod för sina ideal om man inte gick och tjoade de där pinsamma ramsorna oavbrutet.
Vi tog oss en borgerlig kaffe på Söder istället, och på väg mellan Medis och Mariatorget såg vi piketerna stå i givakt och poliserna som föst ihop en hög med kids. Och jag är väl gammal nu, men jag tyckte fan det var rätt åt dem. Hur fan kan man krossa fönstret på ställen som Folkoperans kostymförråd och två små farbröders pianoverkstad och tro att man kämpar mot kapitalismen? Eller har jag missat nåt? Var det inte det de gjorde den här gången? Om de bara sa så, att de pajade rutor för att de tyckte det var så jävla kul, skulle jag ha mer respekt för dem. Fast de kan ju börja med att paja sina föräldrars (säkert svindyra) grejer.
Yes, ikväll är det programmet om Green River Killer på Discovery. Måste bara hålla mig vaken. Och apropå program så har jag för första gången sett en ”episod” av Teletubbies. Det är ju helt jävla avskyvärt!
Läskigast med teletubbies:
1. Uppe i solen sitter nån fet jävla bebis och skrattar debilt då och då. Man får mardrömmar av den.
2. Så fort de äckliga teletubbisarna ser varandra säger de ”kjam, jättekjam!”
3. De pratar överhuvudtaget som såna där läskiga barn som försöker låta yngre än vad de är för att de vet att de vinner gullighetspoäng hos vuxna då.
4. De har kukar på huvudet.
5. De har jättefeta rövar – what’s the deal with that? Det ser liksom inte ut som blöjrumpor heller.
Som tur var tyckte Rufus att fjärrkontrollen var mer spännande än de äckliga tubbarna.
Vi tog oss en borgerlig kaffe på Söder istället, och på väg mellan Medis och Mariatorget såg vi piketerna stå i givakt och poliserna som föst ihop en hög med kids. Och jag är väl gammal nu, men jag tyckte fan det var rätt åt dem. Hur fan kan man krossa fönstret på ställen som Folkoperans kostymförråd och två små farbröders pianoverkstad och tro att man kämpar mot kapitalismen? Eller har jag missat nåt? Var det inte det de gjorde den här gången? Om de bara sa så, att de pajade rutor för att de tyckte det var så jävla kul, skulle jag ha mer respekt för dem. Fast de kan ju börja med att paja sina föräldrars (säkert svindyra) grejer.
Yes, ikväll är det programmet om Green River Killer på Discovery. Måste bara hålla mig vaken. Och apropå program så har jag för första gången sett en ”episod” av Teletubbies. Det är ju helt jävla avskyvärt!
Läskigast med teletubbies:
1. Uppe i solen sitter nån fet jävla bebis och skrattar debilt då och då. Man får mardrömmar av den.
2. Så fort de äckliga teletubbisarna ser varandra säger de ”kjam, jättekjam!”
3. De pratar överhuvudtaget som såna där läskiga barn som försöker låta yngre än vad de är för att de vet att de vinner gullighetspoäng hos vuxna då.
4. De har kukar på huvudet.
5. De har jättefeta rövar – what’s the deal with that? Det ser liksom inte ut som blöjrumpor heller.
Som tur var tyckte Rufus att fjärrkontrollen var mer spännande än de äckliga tubbarna.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
