Artistiskt vaniljsex (sug på den, du)

Om man kunde köpa sig lite mer tid så skulle jag inte göra det eftersom jag har typ hundra spänn att leva på resten av månaden. Men fy fan vad svårt det är att hinna:
A: Jobba hårt som fan hela dagen
B: Träna i åtminstone en halvtimme varje kväll
C. Vara med underbara Rufen efter jobbet tills han somnar runt åtta (han har börjat säga ”Mamma” med morrande monster/death metal-röst, samt älskar att ha tiara med rosa dun på sig, vad mer kan en mor önska sig?)
D: Skriva om en hel roman som tagit ... tja, sådär 3-4 år att skriva
E: Hjälpa till att hålla lägenheten på rätt sida om ”sanitär olägenhet”
F: Dricka någon öl med någon vän ibland i alla fall
G: Få sin välbehövliga halvtimme av slöande framför teven
H: Hålla liv i den här bloggen som just nu för en tynande tillvaro

(A, C och G klarar jag utmärkt, B och E funkar ENBART för att jag har OCD och resten går inte alls).

Ja, ja, jag kan fortsätta i oändlighet. Mitt liv upp-punktat i alfabetsform. För att göra saker värre lägger jag tid på att läsa en bok jag inte ens tycker om (nåja, den tiden tillbringas på tunnelbanan till och från jobbet, så det är ju inte som att jag skulle kunna göra något jätteroligt med den ändå). Det värsta med den är vaniljsexscenerna som inte ens är vaniljsex utan något ännu värre eftersom de jobbar så hårt på att vara ”artistiska” och ”erotiska” (huvudpersonerna bor förstås i en genomstylad lägenhet i Stockholms innerstad, är oerhört vackra och har alltid stilfulla märkeskläder, dessutom har de en son som bara dyker upp i handlingen när huvudpersonen känner sig melankolisk och tänker på sin egen dödlighet, jag vet inte vad de gör med ungen medan de har artistiskt vaniljsex eller reser jorden runt och träffar andra vackra människor eller hänger i barer med sina stilfulla vänner och kläcker ur sig djupsinnigheter om livet).
Fan vad jag hatar sexskildringar med konstnärliga pretentioner, både i text och bild. Det enda jag kan tänka på är hur ”konstnären” ser ut när han eller hon runkar (troligtvis till sin egen konst). Hellre tio ”De kallar oss mods”-skjut än ett enda erotiskt drama.