FöräldraLEDIG - up my ass

Okej, jag tar tillbaka det där om att Anton skulle vara så lugn och stillsam att jag skulle få oceaner av tid under föräldraledigheten. Han har bara väntat på att Rufus ska försvinna till dagis, då kräver han sin rättmätiga access. Jag är så slut. Och har inte haft en chans att blogga.

Några jobbiga prylar med att vara föräldraledig tvåbarnsmorsa:

1. Alla sysslor som man överhuvudtaget kan utföra måste utföras med en hand, sittandes i soffan med en unge hängande i bröstet.

2. Amningshormoner i kombination med konstant sömnbrist gör att det känns som om man går på kraftigt nedåttjack. Vilket kanske vore mysigt. Om man inte hade tusen saker att göra hela tiden.

3. Det är ett skämt att tro att man ska kunna skriva eller göra något annat kreativt. Någonsin.

4. När man väl är två vuxna människor hemma, dvs på helgen, måste man lägga all sin sammanlagda tid på att städa sin totalt nedsunkade lägenhet. Ärligt, hur fan hinner småbarnsföräldrar städa? Och innan man väl städar irriterar man sig hela dagarna på hur det ser ut hemma. Samt snubblar runt på alla saker som ligger överallt.

5. Så fort det andra barnet kommer hem från dagis är HELA tiden åtminstone något av barnen missnöjt.