Nästa nivå

På ett sätt är det precis som att spela tevespel att ha barn. Nu, t.ex., känns det som om jag precis tagit mig vidare till nästa nivå (som väl är, typ, nivå tre eller något lika nybörjaraktigt). Samtidigt som karaktären (aka Rufus) får nya skills, dyker nya faror upp. Lagom till ungen är tonåring kan man räkna sig själv som proffspelare och får vara med på dygnet-runt-turneringar tillsammans med en massa finniga, tab-sörplande WoW-kids.

Nytt för nivå tre:

1. Skill: Rullning och hasning har nu uppgraderats till krypning och sittning
Faror: klämning i dörrar, utslitande av kastruller, utspridning av kattmat över hela köket.
Lösning: Om du samlat på dig tillräckligt mycket bonus kan du uppgradera säkerheten på din karaktär genom att köpa dörrstoppar, plastpluttar att sätta in i stickkontakter och säkerhetsanordningar till skåpdörrar. Det här påverkar tyvärr snabbheten i spelet. Har du ÄNNU mer bonus kan du bygga en egen våning till katterna.

2. Skill: Äter mer avancerad mat än välling, gröt och puré
Faror: Kan sätta i halsen, rån och brödbitar som äter sig fast i golvet, bortglömda fruktbitar i något hörn kan locka till sig invasioner av bananflugor.
Lösning: Gå en livräddningskurs. Skaffa städhjälp. Ge upp tanken på ett hyfsat rent hem.

3. Skill: Orden ”gott” och ”katt” har utökats till mamma, pappa och vad är det? (nej, jag förmår bara inte att skriva den bebisvariant av meningen som han EGENTLIGEN säger, jag får kväljningar bara av att tänka på att sitta och skriva bebisspråk)
Faror: En viss leda kan infinna sig när man för hundrade gången förklarar att saken han pekar på och frågar om är en lampa. Annars – ännu inga faror (på den här nivån ...)
Lösning: Hitta på festliga synonymer för lampa så blir ungen antingen totalförvirrad eller poet.

4. Skill: Allmänt handviftande har uppgraderats till bestämt pekande
Faror: På t.ex. tunnelbanan kan det finns en viss fara i att peka för länge på vissa, agressiva individer och deras lyten.
Lösning: Titta åt ett annat håll.