Har ÄNTLIGEN börjat skriva på analysen, det börjar lossna & det känns skönt. Började få panik. Och boken går fortfarande bra & det är om möjligt ännu mer skönt. Gerth och Anna ringde. Gerth verkade lite halvdeppig men sa att han inte ville förklara, han hade skrivit ett brev jag skulle få istället. Anna sa att jag fått en massa brev, varav ett var uppskickat hit först och saknade mitt efternamn och såg ut att innehålla två kassettband. Herr Död förmodar jag. Men jag ska inte klaga, det är ju samtidigt smickrande & jag är nyfiken på att se vad han skrivit, om han skrivit något. Mette har kommit hem från New York, jag ska fika med henne och Karin imorgon.
Kommentar från nutiden: Herr Död var en kille som brukade hänga på Smålands nation, iförd svarta tights och svart tight tröja (yes, full mimarutstyrsel) och ett helt vitsminkat ansikte. Av outgrundlig anledning var han under en period väldigt förtjust i mig. Minns särskilt en fest där han satt på golvet och pratade och jag låg full i sängen och somnade hela tiden. Han ruskade mig tills jag vaknade och pratade sedan vidare som ingenting. Han gjorde även förfärlig musik i det inte alltför kända bandet Endless Smile.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
7 kommentarer:
Det här är så spännande! Jag såg faktiskt Döden för inte så länge sen. Han hade kort, svart hår, men var sig annars väldigt lik. Inget smink och inga tights bara. Jag blev f.ö. bjuden på efterfest med Döden på en korridor på Smålands en gång. Han inledde med att fråga mig vilken min bästa Sisters och Mercy-låt var och jag svarade "1969", vilket gjorde honom skitprovocerad och han tjöt "Det är ju för fan en cover". Sen vägrade han prata med mig mer.
Vi som blev kvar i Dirrty South har ju privilegiet att dyka på en del av de där 94-figurerna titt som tätt. Tomten ser jag jätteofta vandra på Möllans gator och jag blir lika full i skratt varje gång och tänker "Tomten, tihi". Jättemoget!
Tänk att Döden FINNS fortfarande, det är faktiskt helt surrealistiskt.
Var det inte Tomten som hade så liten rumpa? Eller var det någon annan, som vi kallade för Rumpan? Det flyter ihop ...
För övrigt börjar jag ibland fortfarande fnissa okontrollerat när jag tänker på den där annonsen på Wermlands (var det väl?) med texten: Hjälp, har någon sett min gitarr? Och du helt kallt tog upp pennan och skrev: "Well, if it was up your ass you'd know it."
Jag måste säga att jag är riktigt nöjd själv med det skämtet. Jag har glömt (eller förträngt) så många av de där fyllegrejerna.
Såg till min förfäran att jag råkat skriva fel när jag skulle skriva "Sisters OF Mercy", men jag blev så exalterad när jag kom att tänka på Döden att stavningskollen for ut genom fönstret.
Tomten hade rött skägg, lite underbett och alltid Birkenstocksandaler. När ni hade stor kollektivfest en gång och Tomten dök upp sprang en lycklig Anna genom hela huset och förkunnade "Tomten är här! Tomten är här!"
Men herregud är det Mattias Ullman ni talar om? Endless smile! Lund! Jesus!
Hahaha, Döden!
Det är alltså Döden själv som är min stora kärlek och far till mitt barn.
Inte så ofta i tights nuförtiden, men fortfarande med snygga långa ben!
Endless Smile kan faktiskt vara ett av sveriges bästa band någonsin. Fast mimarutstyrsel är väl sällan så värst hett.
Åh vad glad jag blev över Döden kommentaren! Så fint att han har fru och barn nu. Och extra fint att han lämnat tightsen därhän.
Skicka en kommentar