tisdag 7 november 2006

Att vara kulturtant

Ett av de mest bisarra grälen jag varit med om (eller snarare varit obekväm åhörare till) handlade om huruvida min amerikanska kompis Charlie är kulturtant eller inte.

Det var vinter. Vi satt på Edgefield och drack Ruby (mörkt hallonöl – betydligt godare än vad det låter) i ett av de mindre husen, med en sprakande brasa i ena hörnet. Edgefield har varit en massa grejer, bl.a. sinnesjukhus, men nu funkar huvudbyggnaden som hostel och restaurang, och så finns det en massa puttenuttsöta byggnader runt omkring som är krogar med lite olika inriktningar. De har ett eget bryggeri också.

I alla fall. Där sitter vi, i idyllen, vid brasan och dricker vårt öl när G bestämmer sig för att börja bitcha och förklarar för Charlie att han är ”what we in Sweden call kulturtant”. Det tar inte långt tid för Charlie att fatta att kulturtant knappast är något positivt i Gs värld och snart sitter G och hånflinar medan Charlie upprört och sårat frågar: ”fuck you, why do you have to be so MEAN? I am not a kulturtant!”

Den gången höll jag givetvis med Charlie. Men nu när jag tänker efter så är han faktiskt rätt mycket kulturtant på lite olika punkter. T.ex:
1. Hans favoritkanal är PBS (den amerikanska statliga kanalen helt utan reklam) med program som ”historiska detektiver” och dokumentärer om Afrika.
2. Senaste gången jag var över hade han två olika ”vinägerodlingar” – burkar med en slemmig klump som kallades ”the mother” som skulle stå mörkt i typ en månad innan man kunde använda den.
3. Han samlar på kokböcker med mat från hela världen – och kan sitta och bläddra i dem i timmar.
4. Han köper så långt det är möjligt enbart ekologisk mat.
5. Nu när vi ska ha en bebis och andra ger en nostalgi- (typ, Bamse, spöket Laban) eller tuffa kläder skickar han en sparkdräkt med indianinspirerat mönster och reklam för någon skola.

MEN kulturtant i den här kontexten får ju en helt annan innebörd. För att vara kille och kulturtant i konservativa Bushland måste ju vara något av det mest radikala och fritänkande man kan vara. Han är i alla fall min favoritkulturtant. G åker över dit 19 december och får fira jul i mysiga huset i Gresham. Jag är SÅ avundsjuk.

Inga kommentarer: