Runkrelaterat del 2

Åh, dagens höjdpunkt – Mercireklamen! Den är så underbart ... kristdemokratisk!
Nej. Man har inte så mycket att blogga om när man är hemma och är sjukskriven.

Pets har börjat ha en massa undervisning på sitt jobb. En dag skulle han berätta om hur RSS fungerade. Pedagogiskt visade han upp sin egen sida med olika RSS-bevakade sajter, däribland min blogg.
”RSS fungerar jättebra på sajter som ofta uppdateras, t.ex. bloggar”, sa han och skulle använda min blogg som exempel. Där dagens post hette Runkrelaterat. Jag slutar aldrig att skrocka åt det där. Den prydlige bibliotekarien som kör RSS på nån noga utvald porrsajt och kallar posten för ”runkrelaterat.”
Nu måste han först fråga ”Har du nån snuskig rubrik på bloggen idag?” när han ska undervisa.

Från högstadiet och framåt jobbade jag jämt på loven. När jag började plugga pluggade jag sjukt mycket och såg till att ytterligare eliminera alla chanser till liv genom att städa på Östermalm varje kväll. Okej, Biskops-Arnö var aslyxigt, men där var det så mycket prestationsångest och klaustrofobi som förstörde. Efter det har jag jobbat heltid och försökt få färdigt mina romaner och haft en massa skrivrelaterade extrajobb på kvällarna. Visst, jag har ont och är tung och sover skitdåligt på nätterna, men min tillvaro nu känns ändå så oändligt lyxig.

Det bästa med att vara sjukskriven:
1. Man får sova länge på morgnarna
2. Man kan gå och handla/åka tunnelbana på andra tider än majoriteten av Stockholms befolkning.
3. När kräksjukan börjar gå kan man hålla sig hemma.
4. Man hinner läsa en massa böcker som blivit liggande.
5. Man hinner. Man slipper.